Skit också säger jag....IGEN.

När vi hade ridit iväg en bit så pratade vi om att där skulle det bli jättefina bilder med alla färggranna träd och den strålande solen....Det stora problemet var att jag hade ingen kamera hängandes runt halsen. Faaan också!!
Jag glömde kvar den i sadelkammaren och där blir det knappast nå bilder :(

I min irritation så " tröstade " Therese mig genom att nämna att vi får lov att rida tillsammans ganska snart igen och hjälpas åt att komma ihåg kameran. Gäller då att tajma in det med både väder och ledighet samtidigt.


Morgonrutinerna här hemma med barnen sitter i ryggmärgen, men dagar som denna med mycket som måste göras så blir allt sååå stressigt i onödan. Dags igen för alla hästar att få en genomgång av " hovis " och nya skor ( jag behöver nog också nya fräsha höstskor hihi ). Barnen ska till skolan kl08.00 och Hovis kommer vid 09-tiden så jag måste hinna göra ordentligt med plats åt han och hästarna på betongplattan inne hos Zafreño före.

Allt för många gånger blir det något som måååååste krångla, kanske försovning, barn på tvären, strejkande bil eller liknande gånger då man har tider att passa.


Har förresten glömt att nämna att Especial och Zafreño fick varsin ljuvlig massage förra veckan. Det var första gången för E och efter ett tag verkade han mycket nöjd. Det var en bekant till hästskötaren som just utbildat sig i bla hästmassage och var på besök i Gällivare. Kan lova att både hon och hästarna verkade trött när allt var färdigt :)

Jag har även fått lite tips på stretchövningar som passar bra efter ridning och nu när jag själv känner efter så hade det inte varit helt fel med massage för min egen del heller. Kanske man bokar en tid för en välbehövlig " paus " från vardagen för att njuta en stund.

Igår fick både Especial och Zafreño var sitt rejält arbetspass av Sandra på gräsmattan som föreställer ridbana.....eller så är det tvärtom. Ska vara sand men stalldrängen har nog semester ännu :D 

Kan bara säga att hon var enormt nöjd att få rida dom och jag tror att hon ler ännu, men dock med " Zeb Macahan " stil ( bredbent )pga träningsvärk :)

Jag trodde att hästarna skulle vara ovanligt framåt fast inte med samma ork nu efter lite sommarvila, men hon fick verkligen jobba för att få igång dom. Det var hennes premiär med att rida dessa hästar men jag tror inte det var sista gången heller. Lite bilder  istället så får ni lista ut själv hur nöjd hon och hästarna såg ut att vara.

 


Känner mig glad över att Zafreño har börjat bli riktigt duktig vid lastning.
Senaste 2 dagarna har jag och Cissi tränat honom med bra och snabbt resultat ( peppar,peppar, ta i trä...)

Första dagen så " frös " han fast som vanligt med en framhov på rampen och blev ståendes där. Så tjurig att varken färskt gräs eller hästgodis dög ens att nosa på, utan han tog tom en liten vila där med fladdrande ögonlock precis som att en skalmanklocka hade ringt för en vilostund. Efter ca 45 min så fick vi in han till slut och där fick han stå en stund med "godis" och beröm. Backade ut han och lät han beta en stund för att sedan prova igen.... Rakt in gick han med bara en kort stunds betänketid ungefär halvvägs. Gissa om vi blev både förvånade och glad...

Andra dagen tänkte han först tjura men kom nog snabbt ihåg hur trevligt han hade inne i transporten dagen före. Det fanns ju inget  läskigt monster där inne som slukar hästar utan man får ju både beröm och lite godis. Tog ut han igen och in i transporten utan tvekan. Duktiga Zafreño.

Att lasta hästar, träna hästar inför lastning finns det många sätt att göra det på, både bra sätt och mindre bra sätt.

Min tanke med lastning är att det ska gå smidigt och att hästen ska gå in "själv" med gott självförtoende, utan rädsla eller stress. Man kan korsa linor bakom rumpan och få in en rädd/tjurig häst.......
MEN då tycker jag att hästen INTE fått en ärlig chans att vänja sig vid lastning som borde vara lika självklart som att hästen ska stå still när man ska sitta upp.

Jag har fått inspiration av Ann-Louise som Klickertränar sina hästar, hundar med helt fashinerande resultat. Och att hästar kommer på så fort vad allt går ut på trodde inte jag det var möjligt. Hennes sitter ligger och apporterar??!!!! ja.... hennes hästar tränas även på att apportera med mycket goda, snabba resultat.

Denna träningsmetod användes vid lastningen och det är så häftigt när man ser hur snabbt dom kommer på hur de ska göra för att få belöningen. Hästarna kan bara inte motstå när frestelsen blir för stor, och dom " glömmer " bort vad som är läskigt..





För två dar sen satt jag ute och drack kaffe tillsammans med en bekant till att börja med i lugn och ro. Efter ett tag kom äldsta pojken till bordet och började tjata om att köra cross. Nix pix, sa jag och föreslog att han och hans kompis skulle fiska istället men tydligen var det för jobbigt att ta cykeln 5 min bort till fiskestället.
Till slut sa jag åt han att gör vad som helst bara du inte står och tjatar vid bordet om dessa crossar.

- Jaja, då rider jag Especial istället, sa han
-  Nej, jag tänker inte börja sadla och tränsa han nu när vi har främmande så det kan vi göra senare sa jag.
- Då går jag själv till hagen och hoppar upp på han och rider iväg.
- Gör det och lycka till, sa jag i tron på att det var en typ av lustig kommentar från honom.

5-10 minuter senare hör vi honom säga : Stanna, jag kommer inte ner....
Vi vänder oss mot hagen där ljudet kommer ifrån och tittar med stora ögon av förvåning...

Especial  skrittar i lugnt tempo i hagen i riktning mot oss med pojken på ryggen.
Min första tanke var att jag inte bara kan hoppa upp från stolen och rusa fram mot dom för det kanske sätter fart på hästen. Jag ställde mig upp och skulle precis ropa att han måste sitta lugnt och stilla, hålla i manen så hästen inte får för sig att öka farten men det var försent.
Pojken rörde sig från sida till sida tittandes ner och började hala sig bakåt....... Especial började lite tveksamt att trava men då glider han bakåt, över rumpan med ryggen före, landar med ett duns mitt bland stenar och brännässlor. Especial stannar till men kommer sen fram till mig och tittar bakåt fundersamt vad som egentligen hade hänt.
Erkänner att jag hade svårt för att hålla mig för skratt, för jag kan ännu inte ens förstå hans påhitt och att han verkligen hade modet att genomföra det som annars var ett skämt från början för att kanske få lite uppmärksamhet. Men efter att jag rekat så det inte var brutna armar och ben så frågade jag vad han riktigt hade tänkt att den ridturen skulle leda till......Då svarar han att du brukar ju göra så mamma, och då tänkte jag att jag också klarar av det. Det enda var att han glömt att " styr-gas- och bromshjälpmedlet"  sk. tränset saknades vid hans ritt....

Han hade tur i oturen ändå. Han undkom med bara förskräckelsen ( en lärdom rikare i livet ), blåsor på armar och ben av nässlorna och ett riktigt gott skratt åt sitt eget påhitt efter att tårarna torkat upp.....



Zafreño
Especial har gått flera veckor ensam pga hans onda ben, men nu när det har blivit bra så släpptes Fabbe in till han.
I början nonchalerade han Fabbe totalt men sen gick dom brevid varann som om dom aldrig har varit ifrån varann!!???

Stackars Z:a som helt plötsligt blev ensammast i världen ( hästarna ser varann från hagarna )......
Han gnäggade och stod som ett stort frågetecken varför Fabbe helt plötsligt är med den andra hahaha...

Nåväl, jag tänkte att det är nyttigt för Z:a att gå själv ett par timmar. Satt i köket under kvällen och drack kaffe i lugn och ro ( trodde jag !! ), hörde ett riktigt dundrande och sprang ut på bron...

Ut kommer E och F från lillstallet som är som en enda stor box som dom får använda som vinskydd och tittar båda på mig som att vi har inte gjort något trots att det lät som att väggarna faller som ett korthus. Sen blev det full galopp.
Jag är fortfarande lite orolig för benet så han inte blir halt precis när det har läkt, så fort återställde jag den tidigare ordningen och gladast blev nog Z:a som slapp stå och " gråta efter sällskap ". Sen verkade Especial också riktigt nöjd som slapp hålla ordningen med Fabbe hihihi.

Fabbe och Especial



Allt gick jättebra igår. Duktig personal på hästkliniken som röntgade, använde ultraljud och kollade igenom Especials ben i minsta lilla detalj. Det enda  var att hon som tog hand om han, kom från Holland men pratade " svengelska " så vissa ord hängde jag inte med i. Han har ialla fall fått en ledbehandling och jag ska fortsätta att ha han i ordentlig vila i 7-10 dagar och sedan försiktigt skritta han 15-20 min/dag i 1 vecka och därefter se hur han rör sig i trav. Om benet inte är 100% bra så krävs kanske en till behandling.

Gårdagen var riktigt spännande för jag har aldrig behövt vara med nån av hästarna på klinik tidigare ( turligt nog ). Sen hade jag med mig dottern och Cissi ( bekant från Kalix ) så bilresan gick fort när man kunde sitta och surra på.

Hästtransporten var som en dröm bakom bilen trots att den är stor och tung. Hyresvagnarna har glappat och skramlat vid dragkroken men den här var så tyst att man nästan " glömde " att det fanns något där bak.

Det bästa av allt är att det bara kostar ungefär en tredjedel av priset jämfört mot i Sverige.

Cassandra vill försäkra sig om att Especial verkligen mår bra och hon har fixat manen och pannluggen helt själv. Han är lite borta på bilden pg av den lugnande sprutan.

Dom ser ganska nöjda ut, eller hur?

" Plåster " på såren behövs ibland...


Strax bär det av till Uleborg i Finland ( ca 21 mil enkel väg ). Especials bakben är inte helt bra ännu så benet ska röntgas där på hästkliniken. Tror ändå att det inte är nåt värre genom att det sakta blir bättre men då har man kollat i allafall efter veterinärens rekommendationer för en vecka sen.

Ska bli skönt att fara på vägarna nu med egen vagn, och tror att Especial får åka som en kung för den är rymligare än alla andra vagnar som vi har hyrt.

Några bilder istället för ord idag :)


Äntligen egen transport, och i morgon kan jag börja lastträna Zafreño. Har inte kunnat tidigare när vi inte har haft egen vagn ståendes vid stallet, men nu blir det andra bullar minsann :)
Målet är att det ska ta max nån/några minuter som dom andra istället för 1,5 tim som det tog sist.

Hästtransporten tog en bekant upp hit till. Han var i Stockholm och skulle ändå upp hit så han gjorde en liten extratur ner till Mariestad där vagnen stod. Skönt att jag slapp köra ensam dit i detta strålande väder. Har solat istället.
DET ÄR 115 MIL ENKEL VÄG MELLAN KALIX TILL MARIESTAD.


Jag hade gärna bekantat mig för ett par timmar i Mariestad för jag har aldrig varit där, men det får bli en annan gång.
Nu ska jag ta mig till soffan med en kopp kaffe och några lakritsgodisar i handen ( lakritsbananer och häxvrål ).

Det är inte bara jag som myser här i stugan... Även Especial....

Idag har jag varit upp till Gällivare för att hämta de resterande hästarna hit till stugan. Hade räknat med att det kan ta flera timmar i värsta fall innan alla är inne, men det tog några sekunder att lasta Fabbe och " bara " 1,5 tim att få in Zafreño. Stackars Fabbe stod där inne i transporten och tuggade på lite hö så snällt och funderade säkert vad vi riktigt håller på med :)

Vi ( jag, Therese och min far ) provade först att få in han som vanligt men det blev tvärnit vid rampen. Vi provade om och om igen, vi försökte vara tjurigare än han och vänta ut han men tji fick vi. Till sist efter ett bra tag provade vi med remmar bakom rumpan men inte han ville absolut inte in i det okända!!!! 
Trist att jag inte har haft möjlighet att träna lastning med honom innan men jag äger ingen egen transport så då kan man inte träna, men jag har hittat en i Mariestad som är i rätt kurs , välvårdad med bra medföljande utrustning. Typiskt att man alltid hittar nånting vääääldigt långt borta.
När vi nästan så smått  hade börjat ge upp, börjat känna lite frustration så rev min far färskt gräs och la in i transporten. Z:a började äta, tog ett steg framåt, äta, ett steg till.... ÄNTLIGEN var han inne och jag kunde börja resan tillbaks till stugan.

Especial som har varit lite halt och stelben dundrade  som värsta åskan i hagen så både gräs och grus sprutade. Han såg överlycklig ut när hans " kompisar " ( även fiender ibland ) kommer till hans ställe och hälsar på. Inte konstigt för han har varit ensam utan hästkompisar i över en vecka. Benet verkar det inte  vara fel på som han galopperade runt.

Nu har det lugnat sig lite och jag känner mig trött efter en lång dag igen.  ZZZZzzzzzz

Lite orolig för Especials bakben. Vet inte riktigt vad som hänt här i hagen, men jag antar att han måste ha trampat snett eller liknande. Från att ha varit bra till att halta på en gång. Han är svälld vid kotleden, haltar och vill knappt stödja på benet. Måste nog ringa vet. i morgon så får vi se vad det blir ( om han nu mot förmodan inte är bättre på morgonen ). Håller tummarna att han mår bättre .

Especial mår bara bättre och bättre, men medecinen han får i munnen gillar han inte. Han grimagerar och ser verkligen äcklad ut av den. Jaja, tre dagar kvar måste han stå ut med innan den är slut.

Igår eftermiddag var riktigt varm, solig och skön men lyckan varade inte länge gällande vädret. Nu är det mulet igen och massor med mygg vid stallet. Fast det är ganska varmt, +14,5.

Senaste tiden har jag gått och grubblat över hästarna och deras situation i hagarna. Måste sära på dom, alltså dom måste gå en och en i hagarna för att det inte en dag kanske blir en större skada tex i ett ben eller så. Visst är det en lösning men jag tycker inte att det är ett värdigt liv för dom att gå omkring så utan att ha en lekkamrat och busa med. Bestämde mig till sist att kastrera Especial i hopp om att det blir lugnare i framtiden och att det gör att Especial och Fabbe kan fortsätta gå tillsammans även när hormontiden kommer ( våren ). Gjorde detta i dag med stoooort vemod. Min underbara ridvän, cool och lugn i alla sammanhang, allt har funkat perfekt utanför hagen, men jag vill att hästarna ska vara trygga, snälla underbara mot varann inne i hagen också. Jag anser att livsglädje för hästar är att kunna vara tillsammans med vänligt bus året om, inga hormoner som spelar dom ett spratt. Klart det funkar i det vilda där utsatta kan dra iväg vars som helst, men i våra " händer "  begränsas hästarna i våra hagar utan nån reträtt och då kommer smällarna... Visst, det är inte naturligt att ta deras juveler för att lugna dom lite, men lika onaturligt är det med hästar egentligen i fångenskap och med ryttare på ryggen.

Det Especial har genomgått idag är inget jag är positiv till men ett nödvändigt ont anser jag. Dom flesta i min omgivning förstår mig och säkerhetstänket mellan hästarna men en och annan tycker jag berövar hela hans liv nu.

Det jag har utstått idag med min underbara häst går inte med ord att beskriva mer än att det kändes hemskt. Drygt 1 tim fick jag vara assistans med veterinärerna under ingreppet ståendes vid hans hängande huvud. Konstiga, äckliga ljud, smaskande när dom höll på där och sen föll dom i boxen.....Usch säger jag bara....
Kanske jag överreagerar, kanske inte. När just det var färdigt så återstod det att vänta för mig kvar vid hans huvud i 10 min för det var 2 klämmor som skulle sitta kvar den tiden för att strypa nåt med blodet... Svetten började att tvärrinna för mitt huvud, yrseln kom och benen började vika sig. Vet. fick hjälpa mig ut till friskluften för jag var sååå nära tydligen att svimma. Dom hade sett att färgen " rann " bort från mitt ansikte just innan. Tydligen kan det hända så om man har spännt sig länge och sedan när man slappnar av så rusar blodet iväg för fort så svindeln kommer. Trodde aldrig att det kunde hända mig för jag är annars inte känslig för blod och sånt och jag hade läget under kontroll och mådde bra annars under själva akten.
Just nu känner jag mig ännu illa till mods och magen känns upp och ner. Inge trevligt att se Especial vanka av och an i hagen nu, men måste tänka att det blir nog bättre så småningom, men aldrig mer, aldrig mer .....

Till veckan måste det göras om i hagarna. Inget allvarligt bråkande direkt mellan hästarna men smågruff hela tiden.
Just nu är det 2 ganska stora hagar, men jag ska dela av dom till 3 så dom tyvärr får stå en och en men ändå brevid varann. Bättre det än som det är nu med småskavanker titt som tätt, och Fabbe får ingen ro att äta heller så han har tappat vikt. Visserligen har hingstar lättare att tappa vikt den här årstiden men får dom inte äta i lugn och ro utan att bli bortjagad så är det inte konstigt att kilona rasar.

Especial har tappat en framsko för 2 dagar sen och jag tänker rycka bort de andra skorna i morgon istället för att vänta på hovis som kan komma först om en vecka. Det är 3 veckor kvar tills han kommer på ordinarie tidpunkt för att gå igenom alla hästar ändå. Önskar att man kunde fixa sånt där själv.

Jag skrev i morse att jag inte gillar måndagar, men nu tar jag tillbaks det fortare än kvickt.
Med posten kom äntligen det jag har väntat på sen före jul....
JA till att få bygga nytt stall. Jag är såååååååååå glad att jag inte med ord kan beskriva det men det känns underbart.

För er som inte har följt min hemsida där jag tidigare alltid uppdaterade innan bloggen kom till, så gör jag en väldigt lång historia kort.

I höstas stängde stallet som jag hade hästarna i och det blev PANIK med allt. Ingen tog emot hingstar grrrr..
I sista stund fick jag tag i ett riktigt gammalt stall som jag köpte riktigt billigt. Antingen måste ALLT TOTALREPAS eller riva det och bygga nytt. Nästan samma kostnad så valet var inte svårt. Nu har jag äntligen fått ett possitivt besked så förhoppningsvist kan det börja byggas till sommaren. Nu måste jag bara lämna in en rivningsansökan men det tar tydligen bara ett par dagar att vänta med det. Sen jä...r ska det rivas och byggas.

Trots att det är måndag så har dagen varit riktigt härlig ( förutom den bortglömda handduken ).
Varit i stallet och bara njutit i den underbara vårsolen. Sambon kom förbi med en kycklingbaguette till mig, så vi
" dukade " upp lite fika brevid hagarna och beskådade hästarnas vårbus. Glömde att fota våran fina dukning och man tager vad man haver..... Uppochnervänd, vit, hög balja som bord och 2 gamla plaststolar med handdukar som rumpvärmare hihihi. Men hur mysigt som helst.

Idag har jag också fått en riktigt glädjande nyhet, men tänker inte avslöja det förrän lite senare idag.
Lite bilder på hästarna från idag.

Especial och Fabbe busar

Jag måste få tugga liiite bara..

Fina Zafreño

Lite spring i benen

Ser matte mig nu då???

 

 


Tänk om det hade funnits något som tar bort vinterpälsen från hästarna på ett kick. Har borstat av dom massssssor med ryamattor på marken idag igen och det tar ALDRIG slut. Så här ska det hålla på varje vår i veckors tid. Inget jobbigt med det egentligen men man blir såååååå hååååååårig själv. Tycker jag är nog hårig med en stor kalufs till svanken :D
MEN ack vad dom är fina sen när denna period är förbi.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...