För två dar sen satt jag ute och drack kaffe tillsammans med en bekant till att börja med i lugn och ro. Efter ett tag kom äldsta pojken till bordet och började tjata om att köra cross. Nix pix, sa jag och föreslog att han och hans kompis skulle fiska istället men tydligen var det för jobbigt att ta cykeln 5 min bort till fiskestället.
Till slut sa jag åt han att gör vad som helst bara du inte står och tjatar vid bordet om dessa crossar.

- Jaja, då rider jag Especial istället, sa han
-  Nej, jag tänker inte börja sadla och tränsa han nu när vi har främmande så det kan vi göra senare sa jag.
- Då går jag själv till hagen och hoppar upp på han och rider iväg.
- Gör det och lycka till, sa jag i tron på att det var en typ av lustig kommentar från honom.

5-10 minuter senare hör vi honom säga : Stanna, jag kommer inte ner....
Vi vänder oss mot hagen där ljudet kommer ifrån och tittar med stora ögon av förvåning...

Especial  skrittar i lugnt tempo i hagen i riktning mot oss med pojken på ryggen.
Min första tanke var att jag inte bara kan hoppa upp från stolen och rusa fram mot dom för det kanske sätter fart på hästen. Jag ställde mig upp och skulle precis ropa att han måste sitta lugnt och stilla, hålla i manen så hästen inte får för sig att öka farten men det var försent.
Pojken rörde sig från sida till sida tittandes ner och började hala sig bakåt....... Especial började lite tveksamt att trava men då glider han bakåt, över rumpan med ryggen före, landar med ett duns mitt bland stenar och brännässlor. Especial stannar till men kommer sen fram till mig och tittar bakåt fundersamt vad som egentligen hade hänt.
Erkänner att jag hade svårt för att hålla mig för skratt, för jag kan ännu inte ens förstå hans påhitt och att han verkligen hade modet att genomföra det som annars var ett skämt från början för att kanske få lite uppmärksamhet. Men efter att jag rekat så det inte var brutna armar och ben så frågade jag vad han riktigt hade tänkt att den ridturen skulle leda till......Då svarar han att du brukar ju göra så mamma, och då tänkte jag att jag också klarar av det. Det enda var att han glömt att " styr-gas- och bromshjälpmedlet"  sk. tränset saknades vid hans ritt....

Han hade tur i oturen ändå. Han undkom med bara förskräckelsen ( en lärdom rikare i livet ), blåsor på armar och ben av nässlorna och ett riktigt gott skratt åt sitt eget påhitt efter att tårarna torkat upp.....