Alla som jag har pratat med och som har varit upp i skyn med ballongerna säger samma sak....
-Så mysigt...häftigt...underbart...vilken frihet m.m m.m...
Vars då, hur då, när då ???? har jag tänkt.
Under ballongturen igår började den sk piloten med sprudlande glädje och på knacklig engelska berätta om att vi flyger mellan 500-700 meter ovanför våran underbara natur....
Jag hade lust att göra som barnen ibland. Hålla för öronen och samtidigt säga -Jag hör inte, jag hör inte eller på ren svenska skrika - Håll käften :D
Vill ni förresten se förra årets bilder på fina ballonger ( och fotat från marken då jag även sa att JAG aldrig kommer att flyga ) så kan ni klicka på arkivet den 20:e februari 2011 :) Usel som man är så lyckades jag inte länka direkt till det inlägget.
Här är resten av bilderna från igår :)
Inga nervösa miner här inte
Dottern verkar trivas med detta
Är det kisspaus eller gasläcka kan man undra???
Det här måste jag erkänna var en upplevelse att se fjälltopparna uppifrån.
Ovanför Sikträsk med spår av skoterhulliganer ( önskar jag själv körde skoter istället för då har man kontrollen själv hehe ).
Allt verkar vara i sin ordning
Som ett vykort
Dundret i solsken där vi brukar åka slalom
Äntligen syns Gällivare och Vassaraträsk där det är tänkt att landa
Tillbakablick där vi kommit ifrån
Här syns nya stallet och rucklena, sist men inte minst hästarna också :)
Gropen pga gruvan som sakta men säkert tar med sig samhället Malmberget.
Klarar man inte att titta ner utan att få svindel, gör som jag. Sträck ut kameran, vinkla ner och
försök nå avtryckaren med andra handen om du törs ( vild chansning till bra bilder ) hihi.
Dax för landning, bort med kameran
Tjoho, fast mark under fötterna igen efter drygt 1 tim.
Spring i benen och lite kalla fötter, men humöret på topp
Läckra bilder, bra gjort av dig, jag hade aldrig pallat!!
wow vilka läckra bilder.
Blir smått avis faktiskt, vilken häftig upplevelse.
Hmm,kanske ska prova på;)
Men gud så underbart att få se allt så där ovanifrån. Gällivare är vackert "ibland" ;) Har hängt där en hel del förromåren så jag känner mig ibland som lite "hemma" där. Visst är det en skön känsla när man vågar göra något man aldrig trodde man skulle våga? Jag har en ofantlig höjdrädsla och bestämde mig för att försöka bota den med att hoppa fallskärm, dock tandemhopp, men ändå. Upp i luften 3500m och ner i 300km/m ï 15 sekunder innan skärmen utlöstes. just då i det ögonblicket, trodde jag nog att jag skulle klara av att göra allt som kom i min väg, kände mig helt oövervinnerlig =)! Ha en fortsatt trevlig kväll.
Vilken fin upplevelse.
Jag gillar bilderna mycket. Vilken utsikt!
Jag skulle dock aldrig våga fast att jag gärna skulle vilja.
Ps: tack för dina underbara rader. Tar åt mig dem alla ♥
Ps: Cassandra och brorsan de är så fina ungar!
Jättefina bilder!
